En stärkt studie- och yrkesvägledning med ökad samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Det ser Göteborgsregionens Frida Andersson och Emma Theiland Nilsson som nödvändigt om arbetet med att säkra regionens kompetensförsörjning ska lyckas.
År 2023 saknade närmare 15 procent av eleverna runtom i landet behörighet till gymnasieskolans nationella program. Dessa siffror syns även i Göteborgsregionen, där introduktionsprogrammet idag är det tredje största gymnasieprogrammet. Skolverkets senaste statistik visar att knappt 71 procent av eleverna som började gymnasiet 2020 nådde en examen efter tre år. Detta innebär stora konsekvenser för de enskilda individerna, men även för samhället i stort.
Flera rapporter pekar på utmaningar när det kommer till kompetensförsörjning. Det gäller både inom det privata och offentliga arbetslivet. Kompetensförsörjning är en nyckelfaktor för Göteborgsregionens tillväxt och för att stärka tillväxttakten är det av stor vikt att både den privata och offentliga sektorn har tillgång till rätt kompetens. Samtidigt vittnar företag och branscher om utmaningarna med att hitta kvalificerade medarbetare – och inte minst personer med yrkesutbildning på gymnasial nivå.
”Det finns en tydlig matchningsproblematik där valet av utbildning inte står i paritet med behovet på arbetsmarknaden.”
Ändringen i skollagen ska underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden.
I Svenskt näringslivs rekryteringsenkät från 2024 uppger närmare hälften av de tillfrågade företagen att de försökt rekrytera medarbetare med yrkeskompetens de senaste månaderna. I relation till detta visar rapporter att arbetslösheten ökar i södra Sverige och här syns framför allt en ökad ungdomsarbetslöshet. Det finns således en tydlig matchningsproblematik där valet av utbildning inte står i paritet med behovet på arbetsmarknaden.
Trots de behov av kompetens som finns inom många branscher är det få unga som väljer ett yrkesprogram. Anledningarna till det kan vara många. Unga vittnar om låg kunskap yrkesprogrammen samtidigt som branscherna traditionellt inte tagit tillvara möjligheterna att visa upp sina yrken. Att yrkesutbildningarna är smala och inte ger högskolebehörighet är ytterligare en seglivad myt som gett utbildningarna lägre status.
Diskrepansen mellan behoven av kompetens på arbetsmarknaden och ungdomars val av gymnasieprogram skapar stora utmaningar för den svenska arbetsmarknaden, men också för den enskilda individen. Förra året fattade riksdagen därför beslut om att ändra skollagen i syfte att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden samt förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv. Lagändringen, som tillämpas första gången på utbildningar som påbörjas 2025, innebär bland annat att det införs en ny princip för dimensionering av gymnasiala utbildningar där arbetsmarknadens behov ska vägas in i planeringen av utbildningsutbudet.
För att nå syftet med lagändringen lyfter flera aktörer, däribland Skolverket, att fler stödjande insatser krävs. I sammanhanget nämns även vikten av kvalitativ studie- och yrkesvägledning. Vi på Göteborgsregionen (GR) delar den bedömningen men ser samtidigt med oro att flera rapporter pekar på studie- och yrkesvägledningens låga prioritet i skolan.
”När studie- och yrkesvägledningen inte vävs in i undervisningen går vi miste om chansen att visa på kopplingen mellan skolans olika ämnen och det stundande arbetslivet. ”
Studie- och yrkesvägledning är inte bara ett viktigt verktyg i kompetensförsörjningsarbetet utan spelar även en viktig roll i arbetet med att bidra till ungdomars framtidstro, motivation och måluppfyllelse. Trots detta har frågan generellt sett låg prioritet på flera håll. Exempelvis får frågan sällan utrymme i strategiska samtal och följs på flera håll inte upp i det systematiska kvalitetsarbetet.
Det är inte ovanlig att hela ansvaret vilar på den enskilda studie- och yrkesvägledaren och dennes samtal med eleverna. När studie- och yrkesvägledningen inte vävs in i undervisningen går vi miste om chansen att visa på kopplingen mellan skolans olika ämnen och det stundande arbetslivet. Det här är något som inte minst påverkar möjligheten att ge olika individer likvärdiga förutsättningar, då studie- och yrkesvägledningen är ett viktigt verktyg i skolans kompensatoriska uppdrag. Socioekonomiska faktorer har stor betydelse för elevers val av utbildning och yrke och utan ett målinriktat arbete riskerar socialt reproducerade mönster i elevers och studerandes val att öka.
För att intentionen med lagändringen ska bli verklighet krävs att huvudmän, enskilda aktörer, branscher och myndigheter nu tar ett gemensamt krafttag. Det inkluderar stärkt studie- och yrkesvägledning där hela skolan ansvarar för att bidra till välgrundade studie- och yrkesval samt likvärdiga förutsättningar till ökad måluppfyllelse. Det inkluderar även ökad samverkan mellan skola och arbetsliv för att säkerställa att arbetsmarknadens behov används som underlag för planering och dimensionering – och inte minst ger unga och vuxna inblick i branscher och yrken.
Genom att lyfta studie och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar, och därmed öka samverkan mellan skola och arbetsliv, finns en enorm potential att stärka kompetensförsörjningen, öka intresset för yrkesutbildningar och samtidigt ge fler unga motivation och framtidstro. Och det är en potential som vi inte har råd att gå miste om.
Frida Andersson
Enhetschef Göteborgsregionen
Emma Theiland Nilsson
Enhetschef Praktikplatsen