Företagsklimatet i fokus på höstens möte

I Göteborgsregionens kompetensråd delar medlemmarna med sig av sina kunskaper och diskuterar utmaningar som är kopplade till kompetensförsörjning, bland annat för att skapa samsyn kring lägesbilder och prioriteringar. Styrkan med rådet är bredden av perspektiv.

På rådets höstmöte den 16 oktober presenterade Svenskt Näringsliv sin senaste ranking av det lokala företagsklimatet. Mätningen görs via en lokal enkät där drygt 32 000 företagare och närmare 5800 politiker i hela landet får svara på en rad olika frågor som berör företagarnas vardag, om allt från nivån på den kommunala servicen, hur höga avgifterna är för olika tillståndsärenden eller hur de kommunala inköpen från näringslivet utformas.

Göteborgs tillväxt tar kraft

Ett par av pendlingskommunerna i Göteborgsregionen, som Härryda och Partille, får höga placeringar – de landade på plats 11 respektive 32. För Göteborgs stads del var statistiken nedslående. Göteborg har sjunkit i rankingen jämfört med förra året, från plats 195 till plats 211 av 290.  

Under mötet diskuterades möjliga anledningar till Göteborgs stads tapp i rankingen. Ett möjligt skäl är att stora kommuner har svårare än små att prestera väl i mätningarna. I en liten kommun som Vårgårda, som hamnade på första plats i landet, har de kommunala tjänstemännen andra möjligheter än i Göteborg att upprätthålla täta kontakter och personlig service mellan kommunen och företagarna.  

Göteborgs tillväxttakt och stora infrastrukturprojekt har sannolikt också påverkat ställningen i rankingen – det går mycket kraft till att genomdriva alla storskaliga projekt i staden. Men Göteborg hamnar ändå påtagligt efter storstadskommunerna Stockholm och Malmö, som placerat sig på plats 93 respektive 167.  

Efterfrågar bättre matchning

Mätningen visar också att staden har flera konkreta områden att ta tag i. En sådan är kompetensfrågan – 32 procent av företagen i Göteborg anser att kompetensförsörjningen fungerar dåligt eller inte helt godtagbart. Relativt många branscher tycker också att utbildningarna inte matchar kompetensbehovet tillräckligt väl. Det märks särskilt i exempelvis tjänstesektorn och vården och omsorgen.  

Ett positivt resultat är att många företag är intresserade av att arbeta närmare skolan, genom exempelvis praktik och studiebesök – det visar på behovet av ännu tätare kontakter och samarbeten framöver.